Kultur

Konsthantverk

Svartvik handpappersbruk i Backe

Sveriges nordligaste handpappersbruk! Prova på att göra handgjort papper. Butik med konst och presenter samt en liten papperskonstutställning. Kom och förundras över vad man kan göra i papper! Här finns papper med inblandning av älgspillning och bisonhår och fåglar gjorda av återvunna bomullsfibrer på himlar av  gamla jeans.

Lokalt konsthantverk

Konsthantverk från trakten finns att köpa hos Fjällsjö Framtids byservicekontor på torget. Vi har broderier, luffarslöjd, näverslöjd, stickat, virkat, smycken och handgjort papper till försäljning. Välkomna in och titta!

Gå på konstvandring i Backe!

Gamla Lasarettets trapphus är prydd av väggmålningar gjorda av Kaj På Höjda som skildrar livet förr i tiden. En målning över Backe by finns att beskåda i den lokal som tidigare var tandläkarmottagning på Kyrkvägen 70. Denna målning är gjord av Brit Lindgrén och Hans Persson. Gamla matsalen har en underbar väggmålning målad av Birgitta Sandberg, Brit Lindgrén och Lars Bagge och som gjordes som inspiration till skolbarnen och visar motiv från stora vida världen.

Fjällsjö konstförening

Konstföreningens årliga konstutställning hålls i Fjällsjöhallen i Backe andra helgen i november varje år. Utsällningen hålls i samband med årsmöte och konstlotteri.
 

Kulturbyggnader

Fjällsjö Hembygdsgård

Lär er om forna tider på Fjällsjös Hembygdsgården & se ett tiotal byggnader med bl.a. smedja, skvaltkvarn, bagarstuga och ”stenåldersbowla” på Sveriges kanske äldsta kägelbana. Hembygdsgården invigdes 1937 och där finns ett tusental föremål från gånga tider att beskåda.  Varje år hålls här hembygdens dag, eller hemvändardagen som det även kallas, håll utkik i evenemangskalendern! För frågor och funderingar ring 072-7038226. Det finns även bygdegårdar i Fjällsjö: Jansjö bystuga & Silsjönäs bygdegård.

Fjällsjö Hembygdsgård Historia

År 1928 tog hemmansägaren Hanna Eriksson initiativ till bildandet av en hembygdsförening i Fjällsjö, och vid sin död 1929 hade hon till detta ändamål testamenterat en tomt på norra sidan av Backsjön kallat Nordansjö.

I gåvan ingick även en gammal byggnad på hennes fädernegård, och därtill ett hundratal föremål som hon under sin livstid samlat.

Av olika orsaker gjordes inget åt saken de första åren, men efter ett eldsvådetillbud i byggnaden ansågs att något måste göras, och vid ett möte i sockenstugan den 11/6 1934 bildades Fjällsjö Hembygdsförening.

Byggnaden revs och flyttades till Nordansjö, ett arbete som skedde på frivillig väg. Uppsättningen utfördes av Johannes Forsberg från Jansjö, som lämnat det lägsta anbudet, 765 kronor. Detta var tydligen ett standardpris, för när man något senare, år 1938, skulle bygga väg till området var även då det lägsta anbudet just 765 kronor.

Sommaren 1935 stod huset på sin nuvarande plats, och efter att ha reparerats och målats invändigt invigdes så hembygdsgården vid en festlighet den 4-5 september 1937.

Under åren som gått har sedan vissa större och mindre förbättringar gjorts. Taket har lagts om flera gånger, huset har rödfärgats, elbelysningen har installerats m.m. Den senaste stora reparationen skedde hösten 1985 till sommaren 1986, då byggnaden lyftes och en ny grund lades. Detta arbete som bekostades med s.k. IKS-medel lärd dock ha kostat betydligt mer än 765 kronor. I byggnaden förvaras större delen av föreningens samlingar som nu uppgår till mer än 1000 föremål.

Häbbret stod redan tidigare på Nordansjö och kan därför sägas vara det första huset på hembygdsgården.

Fäbodstugan kommer från Nymyrbodarna och är även den skänkt av Hanna Eriksson. Den uppsattes på sin plats samtidigt som hembygdsgården.

Skvaltkvarnen, som kommer från Älgtjärnsbäcken fick föreningen i gåva av Erik och August Eriksson samt Elias Perssons sterbhus i Rudsjö år 1941. Den uppfördes på Nordansjö året därpå. Bäckkvarnar av denna typ var tidigare mycket vanliga, och användes ändra fram till kristiden under första världskriget.

Smedjan stod tidigare i Sunnansjö och skänktes till hembygdsgården av Gunnar och Naemi Johansson år 1962. Den uppsattes kort därefter. I äldre tid hade varje bondgård sin egen smedja, som i regel stod vid sidan av den övriga bebyggelsen, detta för brandfarans skull.
Eftersom järn var mycket svåråtkomligt och dyrbart blev inte smedjorna vanliga förrän en bra bit in på 1800-talet, men om man ser sig omkring på hembygdsgården kan man hitta många vackra och välgjorda smidesarbeten. I Silsjönäs fanns för många år sedan en mycket skicklig smed, ”Mattes-Lärsn” eller Mattias Sjödin som han själv kallade sig. Han var känd vida omkring för att göra mycket fina bössor. Enligt vad som berättas blev inte en bössa godkänd förrän han vid provskjutningen kunde skjuta tolv kulor i samma hål.

Kägelbanan i Backe, som under decennier utgjort centrum för fjällsjöbornas sommarfester, har en lång och färgrik historia. Den skulle behöva sin egen presentation, men något kan i alla fall nämnas.
Den byggdes år 1888 på Långnäset nedanför lasarettet av ett särskilt kägelbanebolag, med grosshandlare Claes Unger som primus motor. Disponent Carl Kjellberg, Carl Dahlqvist, August Burman, apotekare J.A. Wattman och veterinär Johannes Boström var några andra av initiativtagarna. Kostnaden beräknades till 700 kronor, men anläggningskostnaden kom dock att lyda på 947:67, och till detta kom inventarier för 113:85. Slutsumman blev sålunda 1061 kronor och 52 öre.
Det skulle snart visa sig att kägelbanan var en god affär. Redan år 1893 kunde en aktieutdelning på 10% göras och några år senare var utdelningen uppe i 20-25, ja något år 30%. Kägelbanebolaget var nog ett av de mest lukrativa företag som funnits här i Backe.
Sin storhetstid hade banan i början av 20-talet då järnvägsbygget var igång och trakten vimlade av rallare. Diskussionens vågor gick då höga om man skulle tillåta danstillställningar på banan, det klagades i vissa kretsar över buslivet, men ”affär är affär” och den goda förtjänsten gjorde att dansandet fick fortsätta. På 30-talet började intresset att mattas och 1943 gick bolaget i likvidation och kägelbanan överläts till hembygdsföreningen.
År 1944 uppfördes kägelbanan en bit från sin nuvarande plats, ungefär 50 meter i riktning mot nya vägen. Marken hade upplåtits på 50 år utan kostnad av P. Rudéns sterbhus. Efter att under många år ha diskuterats hit och dit kom något av en ödestimman för kägelbanan 1961, vissa ville riva eller bränna ned den, men slutligen beslutades om en ny flyttning närmare den övriga bebyggelsen. Dit kom den också, och där står den nu som ett vackert minne från sin storhetstid i slutet av 18- och början av 1900-talet.
Idag är kägelbanan åter i spelbart skick, klot och käglor finns så det är:
<< på det hela temligen gynnsamt, ehuru ej på långt när så, som det skulle kunnat blifva, om nu lusten för denna utomordentliga idrott varit något intensivare >>.

Ladan och Torpstugan den s.k. Backmansstugan skänktes av P. Rudéns sterbhus samtidigt med marken för kägelbanan. Dessa båda byggnader tillhör också den ursprungliga bebyggelsen på Nordansjö.
Stugan är helt oförändrad sen den tid då ”Finn-Backman” bodde där med sin familj, och därför ett bra exempel på dåtidens bostadsstandard. I denna lilla stuga med ett enda uppvärmt rum bodde faktiskt som mest inte mindre än 7 personer, far och mor, tre pojkar och fyra flickor. De minsta barnen hade sin plats i de små skåpen mellan spismuren och väggen. Där var det varmt och gott att ligga i kalla vinternätter.
Under senare delen av 40-talet och början av 50-talet användes ladan och torpstugan av ”hästgetarna”. På området norr om hembygdsgården brukade timmerkörarna lämna sina hästar på sommarsemester, och hade då någon som såg till dem där.

Logen är det sista huset i den gamla bebyggelsen som kommit i föreningens ägo. Den skänktes av SCA i samband med att kommunen köpte marken för bollplanen.
I logen förvaras nu de större föremålen som, hästredskap och annan större jordbruksredskap, något som det tidigare inte fanns plats för på hembygdsgården.

Bagarstugan som byggdes sommaren 1981 är det senaste tillskottet bland hembygdsgårdens byggnader. Den är väl också den som kommer till verklig användning, 70-80 dagar per bakas det bröd i stugan av folk både från Backe och övriga byar.
När bagarstugan skulle byggas hade syskonen Rudén skänkt två gamla lador att ta virket ur, dessutom ett bakbord och en mängd bakredskap. Sorgligt nog förstördes både bakbordet och bakredskapen när Rudéns ladugård brann ner, vilket skedde strax innan bagarstugan blev färdig.

 

Fäbodvallen Jansjöbodarna

Jansjöbodarna ligger i slutet av Djuptjärnsstigen men det går även att köra bil dit så att man inte behöver gå så långt. Den anlades i mitten av 1800-talet, dessförinnan hade Jansjöbodarna sin fäbodvall vid Bergsjön.  Pga. en rättstvist blev man av med rätten att bruka fäbodvallen där och tvingades anlägga en ny vid Stortjärn. Den fick namnet Jansjöbodarna. Vid den här tiden fanns det åtta, senare tio, brukare med varsitt ”boern”. Byggnaderna, som var av samma typ på alla boern, bestod av ”störelse” (fäbodstuga), ladugård och lada. Där det idag står en fritidsstuga stod tidigare en av de äldsta bustugorna, som dock förstödes av en brand. Djurhållningen bestod av getter och kor. Varje bonde hade 4-5 kor och 12-15 getter samt kalvar och killingar. Läs mer om fäbodlivet på Jansjös egen hemsida.

 

Historiska hus i Backe

 

Är du nyfiken på att se bilder och läsa historia kring husen i Backe så besök baggebo och klicka på fliken ”Backe” och ”Gamla hus” för att komma till kartan.
 

Kulturhistoriska lämningar

Det finns ett stort antal kulturhistoriska lämningar i Backe området. Många är lämningar av bosättningar ifrån järn– och stenålder. Det finns även fångstgropar från tiden då det fortfarande var tillåtet att jaga på detta vis. Övriga lämningar är kokgropar, kåtor, offerkast och hällmålningar. Enligt sägen finns en skatt begravd på Långön i utkanten av byn och det finns även en kyrkklocka i älven som inte låter sig plockas upp. Se någon av våra hällmålningar T.ex. Mystiska korset längs Djuptjärnsstigen, Hällarna i Bofors & Brattforsens hällmålning (se karta). Kom in till byservicekontoret för att hämta en skattkarta!

Hällmålningar i Fjällsjöområdet

Människan har länge avbildat saker och händelser och de är de enda bilder vi har från vår förhistoria. I Europa finns grottmålningar som gjordes för 30 000 år sedan och I Norden finns hällmålningar och ristningar som tros vara 6 000 år gamla. Hällmålningarna gjordes med rödockra som finns naturligt i järnhaltig jord. Oftast avbildades djur som älg, ren och ibland björn som var betydande för människornas jaktkultur. Kanske hade de rituell betydelse för jaktlycka. Det är svårt att säga idag, men det finns många teorier om målningarnas symboliska värde. Ibland har arkeologerna hittat pilspetsar och spår av eldar i marken nedanför målningarna. I närheten av dessa platser finns oftast även andra förhistoriska spår såsom boplatser och fångstgropar. Håll utkik efter nya målningar när ni är ute och vandrar i skog och mark! Det är mycket troligt att det finns fler hällmålningar i Fjällsjöområdet som ännu inte är upptäckta.

Mystiska Korset

Denna hällmålning är målad på det högsta flyttblocket i den s.k. Istidsskogen, ett område med mängder av flyttblock i olika storlekar. Målningen föreställer ett kors som är en dryg meter hög. Det finns olika teorier om vad målningen symboliserar. Den har kallats ”Mystiska korset” men skulle även kunna föreställa en människa med utsträckta armar eller stjärnbilden Svanen.  GPS-koordinater: X 7086103, Y 1530185

Brattforsbergets hällmålningar

På en brant klippvägg på Brattforsberget finns två älgfigurer målade i rödockra. Det finns även två figurer av människor, fåglar eller båtar samt några röda linjer. En plattform har byggts framför målningarna så denna plats är väldigt lättframkomlig. Från Strömsund kör landsväg 345 österut mot Ramsele. Efter 25km nås Täxan, och följ därefter skyltning mot Brattforsen.  GPS-koordinater: X 1513749, Y 7067203

Boforsens hällmålning

Figurerna på denna stenhäll är lite svåra att se men de föreställer sju älgar och en människa. Till vänster om dem vid bergets inbuktning finns ytterligare två älgar målade.

Brinnåsklippen 1 & 2

Den första hällmålningen består av en älg, ett zigzag-motiv och en människofigur som står bakom älgen. Platsen för målningen är mycket iögonfallande. Det finns även fångstgropar och boplatser i närheten. Den andra hällmålningen består av en mindre älg och ett färgfragment som är målade på vid ingången till en blockgrotta. GPS-koordinater: X 1526804, Y 7065929

Ökullen

Platsen för målningen påminner om en naturlig arena. Ökullen vid Malmön är en av flera kulturhistoriska lämningar längs Vängelälven. Hällmålningen föreställer en mindre älg och en eventuell andra älg samt färgfragment. GPS-koordinater: X 1511090, Y 7068082

Hällmålning i Nagasjö

Hällmålningen på Nagasjöhöjden är målad på ett flyttblock som tros väga runt 75 ton. Målningen ser ut att föreställa någon slags procession och tros vara målad under yngre sten/bronsåldern. Inte långt ifrån målningen finns en grotta under ett stenblock som har fungerat bl.a. som björnide.

 

Källor
Skogens Pärlor, Skogsstyrelsens databas över Kultur- och Skogshistoria.
Forntidsbilder – Hällristningar och hällmålningar i norra Sverige. Utgiven i samarbete av Jamtli, Östersund. Länsmuseet Västernorrland, Västerbottensmuseum, Rockart Nämnforsen och Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens län.
Informationsskyltar från Natur och Kultur i Jämtlands län.
Nyupptäckta hällmålningar i Fjällsjö socken. Rapport 2004:3 Viklund, Bernt Ove. Kulturmiljövårdarna AB i Härnösand.
 

Utvecklad av
SCS Design

Stöds av
EU jordbruksfonden

 

Kontaktinformation

Fjällsjö Framtid

Torgvägen 1A
880 50 Backe
0624- 101 69

Skicka email
Kontakt

 

Hitta hit